Slumpens demoner är svåra att tämja.

Slumpen följer sina egna regler och har sin egen matematik. Extrema och osannolika händelser inträffar ständigt, ofta på grund av att alldagliga och var för sig harmlösa händelser inträffar samtidigt. Teorin om sannolikheter kan inte hjälpa oss att förutsäga exakt när och var dessa händelser ska inträffa. Däremot kan slumpens lagar hjälpa oss att väga olika slag av rislker mot varandra, och därigenom ge oss en chans att välja mellan de olika handlingsalternativ som står till buds.

Slump används för att beskriva en oförutsägbarhet som vanligen beror av en eller flera okända orsaker. Man skiljer mellan determinisisk slump och indeterministisk slump. Den deterministiska slumpen beror på våra hjärnors oförmåga att sortera vissa inkommande händelser eller våra instruments oförmåga att mäta tillräckligt noggrant.
Den indeterministiska slumpen är ett erkännande att slumpen är en faktor inbyggd i naturlagarna. I Heisenbergs osäkerhetsprincip finns en stokastisk tolkning. Einstein opponerade sig och uttryckte sig deterministiskt. "Jag tror inte Gud spelar tärning"! Själv gissar jag att Einstein hade fel! En eventuell Gud spelar med all säkerhet tärning, och det med stort nöje"
Osäkerheten i mikrokosmos tolkas av Heisenberg och de flesta fysiker som naturlag. Vetenskapliga försök ska för övrigt vara deterministiska. Samma resultat skall erhållas gång på gång när vi gör om experiment. Det flesta anser trots det att framtiden inte är deterministisk. Att samhällslivet bygger på att människan kan inverka på sin framtid är en självklarhet, men som varande en simpel människa är det inte svårt att ifrågasätta detta faktum!

En känd science fiction-novell av Ray Bradbury som heter Åskmuller ställer dessa frågor på sin spets. Några resenärer åker tillbaka i tiden, genom ett misstag ändrar de skeendet i forntiden. Kanske har denna novell inititierat tankarna om fjärilseffekten. Det visar sig att resenärerna inte riktigt känner igen sig när de återvänder till nuet.
Vid sidan av detta så definierade psykoanalytikern C.G.Jung synkroniserad slump. Den synkroniserade slumpen är händelser i själva livet som är svårförklarliga. Exempelvis när vi möter grannen helt oväntat på en gata i en stad i fjärran land. Synkroniserad slump har inget stöd i vetenskapen.

Själv anser jag att det är slumpens härjningar på tennisbanor och på finansmarknader som är intressantast att studera, och då helst på ett så praktiskt vis som möjligt. Penningar och penningars värde måste stå på spel och då ska dessa icke vara av obetydlig storlek