Volaitiliteten på en tennismatch är ofta extrem. Prissättningen på en spelare kan undergå mycket hastiga värdeförändringar. Dessa häftiga chocker kallas på engelska för swings. En handlare som investerar i dessa så kallade swings kallas för en swingtrader. Motsatsen till denna typ av handel kallas för "scalping" och är en term hämtad från vanlig börshandel. Man säljer (bokar) ett odds, exempelvis berömda 1,01, för att sedan köpa (spela) tillbaka det något eller några tics högre till typ 1,02-1,03. Precis som på fondbörsen (daytrader) vill en "scalptrader" ha hög likviditet på marknaden för att handeln ska underlättas. Swingtradern vill i samma läge chansa på en rejäl vändning i matchen och avvakta till kanske odds över 1,20 innan han köper tillbaka det! Swingtradern tar därmed större risker för att tjäna mer. En vanlig taktik för handel är att man "scalpar" ihop en säker vinst (grönar ut sig) på ticshandel för att sedan använda dessa pengar för riskfria investeringar på swings! (Vilken hemsk blandning av olika språk detta blev! Normalt sett skriver jag helst på bara ett språk åt gången men här gick det inte att undvika).
Den som handlar på tics är som jag nämde ovan jämförbar med en vanlig daytrader på fondbörsen som köper en aktie för x kronor och sedan föröker sälja av den för x + 50 öre. De flesta seriösa handlare på sportbörsen glider hela tiden mellan att vara tictrader och swingtrader och begreppen flyter givetvis in i varandra. Själv betecknar jag mig som swingtrader till kanske 70 % om jag får gissa på siffran.
Jag har kanske blivit något teknisk i detta inlägg och själva sportens innersta väsen har förlorats i fjärran. Både tennis och snooker är till sin natur två konstarter som när de utövas på hög nivå är en ren fröjd att uppleva. Jag ska kanske avsluta detta inlägg med en gammal favorit i repris som handlar ganska lite om handel på odds men vars studium i realtid handlar väldigt mycket om handel på odds.
Mysteriet med tennisserven!
Vad damen är i schackspel är serven i tennis. Inget slag har så stor frihetsgrad! Ingenting är så katastrofalt som ett misslyckat handhavande av detta spelmoment och ingenting är så framgångsrikt som en effektiv serve. Dessutom finns det ingenting som är så fruktansvärt avslöjande som en serve. Den talar om hur stort eller litet spelarens självförtroende är, hans styrka, hans bollkontroll, hans koncentration! Ja allt! Världsspelare kan göra två dubbelfel i rad i stora, viktiga matcher. Det säger något om svårighetsgraden. Hur man egentligen utför en tennisserve vet ingen. Alla vet naturligtvis i princip hur det går till men ingen som står i begrepp att serva kan vara säker på att det kommer att lyckas. Det finns egentligen bara ett sätt och det är att anförtro saken till den undermedvetna och kanske spontana delen av personligheten, en typ av meditativt tillstånd där hjärnan når ett högre stadium av medvetande och själva rörelsemönstret blir intuitivt. Bara då kan tennisspelaren utföra den hisnande akt av muskelkoordinationer, ballistiska beräkningar, millimeterfina inställningar av handleder, fotleder och muskler som är en serve. Tennisserven är ett fönster till det okända.
4 kommentarer:
Som alltid intressant Mekong.
Något som jag och vad jag tror många andra skulle uppskatta om du tog upp är riskhantering. Du berörde det lätt i gårdagens inlägg.
Jag tradar uteslutande tennis och har funderingar på att prova det på heltid. Jag har i nuläget en maxrisk på 2 procent av kassan och har inga problem med att ta en full risk i ett förstaset.
Problemet jag brottas med är riskexponeringen i ett avgörande skede av matchen.
Några tips och råd där?
Ett besvärligt område som är svårt att sammanfatta här. Finns givetvis ingen färdig formel att använda för då skulle marknaden bli ointressant och alla agera unisont. Det krävs talang här, jämför bollsine inom sportens värld, en sorts förmåga att läsa matchen och bedöma om oddsen är köp- eller säljvärda, även om det går att komma långt genom att prova sig fram och skaffa sig erfarenhet!
Läs alla bra bloggar och annat som finns och lägg ner tid på dessa även lång tid tillbaka!
Sen finns det hos alla som sysslar mycket med detta en personlig kunskaps- och erfarenhetsbas som man inte vill sprida vidare till. andra.
En maxrisk på 2 % är en vettig nivå även om den inte bör praktiseras i varje match!
Du gillar ju att utmana slumpens krokiga vägar till tennisens gröna skogar.
Faen vad filosofiskt det blev här inte min mening.
Men min fråga är om du aldrig preetradar spelare eller lag eller vad det nu kan vara för något man investerar i och grönar ut innan match?
Du som verkar ha kapital så borde detta vara utmärkt sätt att minska på slumpens demoner.
Jag menar 3-10 tick innan match är ju inget ovanligt.
Har man kunskap som du så borde det ju vara ganska lätt och hitta felsatta odds.
Är detta något du sysslar med?
MVH zingo
Självklart gör jag det! Läs inlägget på bloggen från 25 juli 2007. Tror aldrig jag satsat på den sporten sedan dess! Visste inte då att detta kallas för scalping!
Skicka en kommentar